Jämlikhet, arrigato.
Ashera Exotic
failblog.org
Situationer jag vill undvika, men som jag ändå hamnar i #1
Kom på min grannes trettonåriga dotter med vapeninnehav.
Gick sakta, och utan plötsliga rörelser, hem igen.
Nationellt kursprov i svenska B.
En intervju med Gloria.
Jag tänkte att ni skulle få en tydligare bild av vem denna kvinna egentligen är, eftersom att hon dyker upp relativt ofta i den här bloggen. Dessutom är Glorias favoritsamtalsämne henne själv.
Namn:
Gloria Evita Ana-Maria la Moneda de Santiago. Beror dock helt och hållet vilket land jag befinner mig i, och vem jag pratar med.
Ålder:
Det kvittar. Jag har väldigt få kroppsdelar/organ som faktiskt är lika gamla.
Yrke:
Advokat, hissreperatör, vapentillverkare, läkare, vinodlare, brevbärare etc. Gör mycket, har licens för lite (se svar på fråga 1). Som en liten anekdot kan jag dock berätta att det faktiskt var jag som byggde scengolvet under melodifestivalen 1988, när Celine Dion vann med "Ne Partez Pas Sans Moi" för Schweiz. Jag stal hennes kläder, men det är preskriberat nu.
Fritidsintressen:
Knyta rosetter, psykoanalys (både som patient och psykolog) och att kasta mindre tunga föremål på personer med månadslöner under 65000. En annan hobby är att gå till valfritt omklädningsrum, ställa mig bredvid någon normalviktig tonåring (med min liposucked-to-perfection-kropp), och högljutt klaga på hur knubbiga människor börjar bli. Tjejer i fjortonårsåldern är tydliga favoriter i just detta lilla spratt. Man kan praktiskt taget höra hur de börjar räkna kalorier i deras små hårsprejade huvuden. Ha! Gör även mina egna flourtabletter. Tandhygien är viktigt.
Favoritböcker:
1. Not Guilty by Reason of Mental Disease or Defect: Your Personal Guide to Getting Away
2. It's Not Prostitution if He is Your Boyfriend: Learning How to Asses the Value of Jewelry
3. Harry Potter och De Vises Sten/Den Vita Masajen (Oavgjort. Kan relatera till båda böckerna precis lika mycket.)
Favoritfilmer:
1. Gudfadern (Påminner mig om min uppväxt.)
2. Pilates: din guide till hälsa, styrka och inre ro (Påminner mig om min uppväxt.)
3. Lilla Sjöjungfrun II
Favoritlåtar:
Money Money Money
Gimme Gimme Gimme
I princip allt av Abba där samma ord upprepas tre gånger i titeln. Det blir så mycket lättare att komma ihåg då. Kommer man bara på en del av titeln kan man automatiskt resten.
Motto:
"The world is not enough", bokstavligt talat. För närvarande väntar 19 länder på att få mig utlämnad. Jag börjar få ont om spelrum. Lyckligtvis preskriberas ett åtal gällande hets mot folkgrupp i Kambodja om några dagar. Medverkade faktiskt på deras version av efterlyst i onsdags.
Det här visste ni inte om mig:
Jag har varit gift fyra gånger tidigare, och har för närvarande tre män och en fru i tre olika länder. Samtliga mina respektive har ansökt om skilsmässa.
Jag medverkade i Vi i Femman som barn, men när de upptäckte att jag faktiskt var vuxen blev jag diskvalificerad. Däremot hann jag få en t-shirt, en ryggsäck och en ficklampa, vilka kommer väl till pass under mina campingresor.
Comeback.
Mina vänner:
Gloria har återvänt. Varifrån har jag inte en aning om, men helt plötsligt stormade hon in med tydliga jetlagsyndrom, och var "otroooligt stressad". Det skall tilläggas att i Glorias värld innebär "stress" att ha mer än tre saker att göra samtidigt, och mindre än fem person som kan tvingas/mutas/utpressas/skrämmas/övertalas/betalas till att utföra dessa uppgifter. Peder, hennes minderårige, ofrivillge assistent följde henne hack i häl, bärande på ett paket av obestämt innehåll, gömt i en av de större rosetterna. Gloria har ju som bekant en tendens (tvångstanke?) att klä den stackars danske pojken i flickkläder, helst med så mycket rosetter som möjligt. Eftersom att han idag mest såg ut som en fräknig sidenboll så antar jag att Gloria haft långtråkigt under resan. Lyckligtvis lyckades jag övertala kvinnan om att i alla fall "skända skapelsen genom att klippa upp ett idiotiskt andningshål". Gloria hävdar bestämt att barn inte behöver andas. Själv gjorde hon aldrig det som barn. Jag hoppas innerligt att detta stämmer, då långvarig syrebrist till hjärnan skulle förklara en hel del.
I alla fall: Paketet. Gloria undrade om jag skulle kunna förvara det åt henne i några dagar. Jag sa blankt nej. För det första kan jag svära på att innehållet är:
a) levande
b) olagligt
c) giftigt
d) stötande
e) stulit
f) en kombination av två eller flera av ovanstående alternativ.
För det andra fick jag helt plötsligt flashbacks från mitt femårskalas. Jag var överlycklig över "kaninen" jag fått av Gloria. Eller ja, ända tills säkerhetsstyrkan stormade min Disney-maskerad och krävde att jag omedelbart skulle "sätta ner projekt #14539 på marken, och sakta ta fem steg bakåt". Därefter attackerade "Fluffy" polisstrykan. Tre döda och åtta sårade, sedan satte man in en mindre bomb för att få stopp på det hela. Kratern blev förresten en utmärkt sandlåda, där jag och min terapeut tillbringade de följande sju månaderna av mitt liv.
Gloria blev följaktligen djupt sårad över min vägran att hjälpa henne med paketet, och skickade iväg Peder att leverera det till "kollegorna i öst". Ett nervöst sammanbrott och tre shotar av Fanta Exotic senare, gav hon sig av för att "köpa tre hamstrar, ett paket lättmjölk, en liter bensin, färgkritor och tändstickor".
Freak Day.
www.menarebetterthanwomen.com
Det här mina vänner, är komedi.
Speed Drawing - Mariska Hargitay
Så här har jag alltså tillbringat två av dagens timmar. Yes, Youtube gör inte direkt underverk för kvalitéen, men enjoy anyhow.
"Samtliga anställda skall inställa sig för mätning av höftparti."
På ALLA kontor, eller överhuvudtaget ställen där det finns kopieringsmaskiner, så är det alltid någon lustig prick som inte kan behålla byxorna uppe utan känner för att kopiera upp sin mindre attraktiva bakdel till allmänhetens beskådan. Jag har aldrig riktigt förstått detta exhibitionistiska beteende, och jag har aldrig riktigt känt behovet av att multiplicera my ass och sprida det över en arbetsplats. Detta verkar dock vara en hobby för många, gärna i kombination med smygdrickande, eller på julfester.
Vad jag nu undrar är:
Tror ni att detta händer på röntgenavdelningen på sjukhuset också, fast med röntgenutrustningen?
"Åh nej, vem har röntgat sitt bäcken nu igen? Så äckligt! Måste ni kopiera upp sånt?!"
I så fall: Hur identifierar man den skyldige?
"Samtliga anställda skall inställa sig för mätning av höftparti."
(Man kan ju inte röntga alla. Det hade blivit alldeles för dyrt)
Jag sätter härmed upp denna situation på Listan Över Scener Jag Vill Se.
Förklaring angående "Mitt djupa inlägg"
Alltså, då diverse personer känt sig träffade, eller missuppfattat situationen till höger och vänster, följer här en kortare förklaring:
Inlägget gäller alla och ingen. Det är en allmän iakttagelse av ett vanligt förekommande fenomen, och det fanns ingen speciell person i åtanke när det skrevs.
Jag refererade alltså inte till mig själv på något sätt.
Om ni känt er träffade: ta åt er, ni behöver det troligen. Tro däremot inte att hela inlägget tillägnades er.
Andas ut.
Angelina Jolie
För att bevisa för er, kära läsare, att jag har en kreativ sida: miss Ashely Olsen. (Motiv, varför? Dunno.)
Ord inom det engelska språket som kommit till enkom för att irritera svenskar, och följaktligen är omöjliga att uttala:
Through
Aequeosalinocalcalinoceraceoaluminosocupreovitriolic
Focus (inte alls svårt att uttala, men herregud, tänk att få betoningsfel på det ordet)
"Make it look like an accident"
IKEA en söndag - din överlevnadsguide
Undvik för allt i världen snurrdörren. Risken att hamna i samma fack som en fyraåring, en pensionär eller någon med barnvagn är överhängande. Detta kommer inte bara att resultera i tvärstopp på vägen ut, men tvärstopp inne i själva snurren (d.v.s utan tilgänglig utgång) eftersom att nämnda karaktärer garanterat kommer att stöta till dörren, upprepade gånger, och därmed stanna hela alltet. När du väl, efter några dryga minuter, lyckats ta dig de två metrarna genom snurrhelvetet är du dessutom smittad med bl.a. förkylning, magsjuka, influensa och herpes (jag vet inte hur det är med er, men jag har för vana att kyssa de flesta av mina medsnurrare, man får liksom en sådan connection när man unisont hatar en plastdörr).
I butiken:
Djungelns lag gäller. Tänk rugby utan regler. Det är inte bara moraliskt och lagligt fel att glidtackla en åttaåring, det är också livsnödvändigt. Dessutom kommer ingen att märka det. Antingen så glidtacklar de själva åttaåringar, eller försöker fånga dem när de kommer flygande genom luften likt små rosa-/blåklädda genusprojektiler mot Klippan, som lyckligtvis har avtagbar klädsel.
Tag själv-lagret:
Här kommer momentet som totalt berättigar glidtacklandet av åttaåringen. De beväpnar sig. Jag lovar. När du står där vid hylla 7, fack 9, och är så äckligt självbelåten därför att du hittat din Pax Komplement garderob (trots att hylla och fack stod på lappen vid produkten och att gångarna är tydligt utmärkta), så slår de till. Precis när du sträcker upp handen mot det ljuva beigea paketet, så viks benen under det massiva trycket från en vagn, framförd i högsta fart av tre små änglar utan samvete eller bromsförmåga. Tänk Rambo, och rädda vad som räddas kan.
Vid kassan:
Två ting i livet äro säkra: döden, och det faktum att precis innan du kommit till en IKEA kassa, utan särskilt lång kö, så kommer personen du är där med att träffa på sin long-lost pal, och påbörja en timmeslång diskussion om gamla klasskompisar/lumparpolare/cellkamrater etc. När denna diskussion väl är avslutat kommer alla köer att vara fyllda med folk som valt att storhandla för tre år framåt. Här finns inga tips. Håll ut, och försök att inte gråta. They can smell fear (och med "they" menar jag vemsomhelst inom psykvården med behörighet att låsa in dig, ditt freak, eftersom att du storbölar i en IKEA-kö).
Hemma:
Ja, du glömde köpa nya lakan.
Den högra handen vet inte vad den vänstra gör.
Vad jag försöker säga är två saker:
1) Det är fredag. Latheten har infunnit sig.
2) Jag kan inte skillnaden på höger och vänster. Mycket praktiskt i vissa sammanhang, t.ex. kan jag skriva med både höger och vänster hand. Det ni! Mycket opraktiskt när man följer/ger vägbeskrivningar.
www.despair.com (3)
Pokkers.
När jag kom hem från skolan hittade jag henne i fosterställning på köksgolvet, apatiskt stirrande mot skåpet där vi har tallrikar och glas. Efter att ha fått i henne ett halvt Falu Rågrut, tre oliver och en sked sylt, samt förklarat matvärldens mest elementära grunder ("maten finns i kylskåpet, och för att komma åt den öppnar man kylskåpsdörren"), tillät jag henne att ringa hit EN (och endast en) stabmedlem. Av denna anledning sitter jag nu uppkrypen i min säng tillsammans med Gloria och Glorias personliga assistent, en liten, fräknig, och troligen minderårig, dansk historia vid namn Peder. Jag har, under den korta tid jag kännt till denne Peders existens, många gånger undrat exakt hur frivillig hans arbetsinsats egentligen är. Till att börja med insisterar Gloria på att klä honom i flickkläder, eftersom att hon "aldrig hade särskilt många dockor som gatubarn på Santiagos gator". Det är lögn. Gloria växte upp på Lidingö, men när man påpekar det det hävdar hon med bestämdhet att det i princip är samma sak, eftersoma att hon kan känna igen sig i gatubarnen: "Jag vet precis hur det är att sakna saker. Jag var den enda flickan på hela gatan vars familj INTE hade hus, utan bara lägenhet, i Monaco".
I alla fall, tillbaka till ämnet. Anledningen till att Peder bär flickkläder är för att Gloria tycker det är fruktansvärt roande att knyta rosetter. Detta är något hon frekvent ägnar sig åt och pojken är följaktligen praktiskt taget en enda stor rosett. Hur kul en trettonårig, fräknig historia egentligen tycker detta är, är tveksamt, men Gloria insisterar prompt på att hon inte alls förstår hans danska protester. Jag själv däremot är ganska säker på att "Jeg er blivet kidnappet!" betyder "Jag har blivit kidnappad!".
Peder har däremot, då klockan är över åtta, redan blivit kommenderad i säng. Eller ja, han sover i min understa byrålåda. Jag tyckte att han kunde få en madrass, men Gloria förklarade att han är van vid större skokartonger. Byrålådan är rena lyxen.
Gloria själv å andra sidan sover i min säng, under förevändningen att hon vägrar sova ensam, och det blir för trångt med två personer i byrålådan. Jag måste erkänna att jag inte är helt nöjd med just det arrangemanget. För det första tenderar jag att vakna med betydligt mindre kläder på, än vad jag gick och la mig med, sedan Gloria börjat sova här. För er som tror det: nej, det där var ingen sexuell antydning. Det handlar helt enkelt om att Gloria, i brist på sömn, roar sig med att skriva ner sina favoritcitat från "Mein Kampf" över min stackars kropp. Imorse hittade jag dock vad som misstänkt liknar ritningar över ett bankfack på min vänstra vad. Däremot ritar hon inte My Little Ponies i mitt ansikte mer. Framsteg.
För tillfället håller hon sig lugn, uppslukat av sin senaste bok "Not Guilty by Reason of Mental Disease or Defect: Your Personal Guide to Getting Away". Detta ger mig ett ypperligt tillfälle att ägna mig åt lite skolarbete, så det skall jag göra. Ciao people.
